Jaha, det blev en bok i alla fall.

 

 

 

Finns att köpa i Alingsås enda bokaffär. 

Annonser

Förströelse.

Om någon är sugen på att se hur Alingsås såg ut 1955–1967 så gå in på http://www.eniro.se. Sök på tex din egen adress och välj sedan i menyn längst upp till höger under sjökort mm: historiska flygfoton.

2014

Själv var jag lite intresserad av hur området kring Jordnära såg ut.

155

Då var det på något underligt sätt mera jordnära än i dag.

 

Engelsmansgårdens astrar.

roadVägen till Engelsmansgården. Foto 2015.

Engelsmansgården är ett av stadens äldre gårdsnamn. Namnet är styrkt åtminstone sedan 1500-talet och någon gång antagligen bebott av en engelsman. Gården var förr belägen i Nolby by (ungefär där Lidl ligger idag) men efter laga skifte 1839 flyttades gården norr om Sävelunds industriområde med mark ner mot Säveån. Nolby upphörde då att vara en sammansatt by och gårdarna flyttades för att få åker, skog och äng närmare gårdarna. Under många år var Engelsmansgården ett torp under Nolhaga och hade som ägare Alströmer, Adelsköld, Lewenhaupt mfl. Under tidigt 1900-tal avsöndrades gården och nya hus med namn som Pettershöjd och Brodal byggdes där. Engelsmansgården var bebodd åtminstone till 1990-talet (en ren gissning) men boningshusen är idag rivna och ersatta av björksly och om några år dras norra länken genom gården. Spår av liv finns dock fortfarande kvar. Här syns rabarber, vinbärsbuskar, påskliljor och under vårarna ett blommande äppelträd men också astrar som vittnar om att en bukett på bordet också var viktigt.

apel

Apel i blom 2015.

astrar

Och som utlovat: astrar.

 

 

 

Per Ulrik Stenbergs trädgård.

 

LVIIIA

Då tar vi sista trädgården (tror jag). Det blir inte vilken trädgård som helst utan en som de flesta av oss har kört rakt igenom.

I augusti 1861 blir häradshövding P U Stenberg ägare till i stort sett all mark mellan Södra Ringgatan och Kullingsberg. På  Ljunggrens karta över Alingsås inägor (tillhör Alingsås kommunarkiv) är den markerad med LVIII. Idag finns bl.a Hemköp, Stures Bowling, en biltvätt, Albano parkering och Alingsås Tidning på denna mark. Långt tidigare var detta ängsmark och tobaksplantage som 1833 säljs till major Johan Grönbom av dåvarande ägaren baron Silfverskiöld. (LVIIIa är Johan Grönboms gamla trädgård som 1861 säljs till Sven Thorstensson.)

Enligt fastebrevet är denna mark 16 tunnland och 28 kappland, alltå mer än 80 tusen kvm och säljare är Aurore Grönbom. Här anlägger Stenberg en trädgård mellan järnvägen och Södra Ringgatan som när den i slutet av 1800-talet delvis bebyggs kallas för Stenbergska Trädgården.

Trots sin storlek och centrala läge finns endast ett fåtal berättelser om denna trädgård.

“Lagmannen över Kullings, Ale och Vättle häraders domsaga P. U. Stenberg var en originell herre, minst av allt dock småstadsoriginal. Egocentrisk ungkarl höll han stor lyxträdgård och gjorde årliga resor till Hamburg och kontinentens bad- och spelorter. När det ryktades att häradshövdingen var ute i sin droska – han gick aldrig, han åkte även inom staden – gjorde sig borgarna gärna oanträffbara.” Bartold Carlsson ur “Skolpojke för 75 år sedan.” Alingsås Tidning 1948.

“Häradshövding P U Stenberg var en originell man. Allt vad han tjänade nedlade han dels på jakt, för vilket han hade jaktmarker i tre härader och hundgårdar med över 50 djur samt dels på en trädgård med en mängd även utländska växter.” Ur Alingsåsjulen 1939. Tillhör Alingsås Föreningsarkiv.

Från en artikel i Alingsås tidning 1967 får vi veta att Stenberg var speciellt intresserad av att dra upp egna potatissorter från frö. Ett 50-tal sorter ska ha funnits, alla egenhändigt namnsatta. Av fruktträd var äpplesorten Nejdel hans favorit. Stenberg skulle också ha sålt fruktträd till herrgårdarna i trakten.

Den enda samtida beskrivningen hittar vi i hans bouppteckning och det är först då som man förstår hur stor denna fruktträdgård var:

3600 äppleträd, 700 plommonträd,
650 päronträd, 15 körsbärsträd, 3000 vinbärsbuskar
och 4000 krusbärsbuskar.

En mycket stor fruktträdgård fanns alltså så nära stadens centrala delar. Lägg till Claes Adelskölds stora fruktodling på Nolhaga så kan det inte råda brist på äpplen i Alingsås vid den tiden. I bouppteckningen framgår också varför borgarna gjorde sig oanträffbara: han lånade pengar av hög och låg och hans skulder uppgick till 112 748 riksdaler medan hans tillgångar endast var 45 569 riksdaler.

Att stimulera folk att anlägga fruktträdgårdar låg på den tiden i landets intresse. 1864–66 skrev Olof Eneroth “Handbok i Svensk Pomologi” med statligt bidrag. Förmodligen fanns den i Stenbergs bibliotek. Vanliga sorter vid den tiden var Gyllenkroks astrakan, Stenkyrke, Hvitt klaräpple, Gul Rickard, Åkerö och Oranie (även kallat Nejdel.) Andra halvan av 1800-talet får anses som äppelodlingens storhetstid. I Alingsås hittar vi exempel på detta i sortimentet vid SJ:s plantskola, Kristineholms trädgård och Adelskiölds fruktträdgård vid Nolhaga men även i de små stadsträdgårdarna planteras fruktträd.

Från 1871 till 1887 avverkades 8 trädgårdsmästare. Den siste var Anders Sjöberg som anlände 1883 från Lomma. Alla bodde dom i kvarteret Spinnaren vid gamla Tingshuset där även häradshövdingen själv bodde.

Korta anställningar för de flesta. Kanske var Stenberg en besvärlig arbetsgivare.
Efter häradshövding Stenbergs död 1887 kommer en del av trädgården att bebyggas. 1890 fanns där fyra bostadshus.

Nr 1 kallad Handelsträdgården bor Anders Sjöberg.
Nr 2 kallad Boktryckerigården bor Johan Wilhelm Michelsen.

Nr 3 Carl Adelsköld
och nr 4 som ägdes av vävlagare Johan Alfred Seander.

michelsenstradgard

Flera av Stenbergs fruktträd återfanns i Michelsens trädgård. Foto ur S M Carlsons bok Alingsåsinteriörer.
Finns på Biblioteket.

h-ek

Detalj ur häradsekonomiska kartan från 1890 visar resterna av Stenbergs trädgård och Grönboms trädgård.
Öster om gamla Göteborgsvägen syns Stadshotellets trädgård och Järnvägsparken.

tree

Del av kvarteret Trädgården fotograferat 2014.

Major Grönboms trädgård.

I hörnet av gamla Göteborgsvägen och Södra Ringgatan fanns förr en trädgård med ett litet trädgårdstorp. Den var anlagd under 1830- eller 1840-talet av major Johan Grönbom. Han var född i Karlskrona 1778 och deltog som 10-årig skeppsgosse i sjökriget mot Ryssland där han blev medaljerad för tapperhet till sjöss under slaget vid Hogland. Till Alingsås kom han 1829 och hade då hunnit med att kriga både mot fransmän och norrmän. I staden blev han snabbt en betrodd man och drev minuthandel. Han bodde vid Stora Torget i det hus där bokhandeln idag ligger.

Trädgården var ursprungligen en del av en större åkermark som han köpt av baron Silfverskiöld 1833. Hans dotter Aurore blev så småningom ägare till trädgården. Ur gåvobrevet: “Förteckning på hwad mine barn tid efter annan bekommit: Till Aurore ….. en af mig anlagd trädgård med en torpbyggnad dertill”.

1856

På Ljunggrens karta från 1856 syns denna trädgård med trädgårdstorp strax invid gamla Göteborgsvägen som då var kantad med alléträd ända till Hedvigsberg. 1861 säljer Aurore trädgården till materialvaktmästare Sven Thorstensson. I köpebrevet får vi veta att den är 1 tunnland och 24 kappland stor. (ca 8000 kvadratmeter).

Thorstensson kommer att behålla fastigheten i 6 år och när han säljer stället till bokhållare Anders Gustaf Svensson från Jonsered står i köpebrevet “stadslägenheten Albano med åbyggnader.” Tydligt är att det nu finns en nybyggd större villa i trädgården med namn Albano. A G Svensson liksom senare ägare kommer att arrendera ut trädgården till olika trädgårdsmästare och det gamla trädgårdstorpet blir trädgårdsmästarbostad.

albano-nymanF W Nyman gjorde 1885 en egen karta över Alingsås (tillhör Alingsås museum) där han ritade in vilka platsen som hade planteringar. Han skiljde också på uthus och boningshus, envånings- och tvåvåningshus, trä och stenhus. Detalj ur hans delvis ofullständiga karta visar Villa Albano och trädgårdsmästarbostaden samt ett uthus i den grönmarkerade trädgården. Vid denna tid bor provinsialläkare Julius Berger vid Albano medan trädgårdstorpet vid gamla Göteborgsvägen fungerar som trädgårdsmästarbostad. Under flera år kallades trädgården för ”Bergerska trädgården” och man hade då glömt bort den gamle majoren.

villaalbano_webbNationalromantik i Alingsås. Villa Albano med veranda vänd mot trädgården. Odaterat foto ur Alingsås museums arkiv. Huset flyttades in i trädgården 1909 för att ge plats åt Trädgårdsgatan (idag en del av Stationsgatan). Då ägdes fastigheten av hotelldirektör Norman. Han uppförde i samband med flytten ett litet torn eller hörnbekröning vid sydöstra gaveln.

albanoidag

Villa Albano 2014 fotograferat från trädgårdssidan. Huset går nu knappt att känna igen men lagningen på stengrunden i gaveln syns även på den gamla bilden. Major Grönboms gamla trädgård hyser idag, förutom Stationsgatan, fem större villor. Det putsade hus med årtalet 1999 på fasaden ligger dock utanför trädgården ungefär där gamla Göteborgsvägen gick.

Övrigt smått och gott som hittats bland alla papper:

A G Svensson uppför en lada 1868 som brinner ner innan den är helt färdig. 4 grisar och 2 baggar klarar sig. Dessa tillhörde trädgårdsmästaren. 14 tunnor potater och 1 tunna morötter tillhörande Svensson brann dock inne.

1877 protesterar Albanos dåvarande ägare Bengt Holmberg mot nya stadsplanen där trädgården kommer att genomskäras av Trädgårdsgatan.

En Bierhalle ska ha funnits i trädgårdsmästarbostaden under någon tid. Här fick ingen spirituosa serveras utan endast vin, porter, maltdrycker och kokt kaffe. Att förtäras på stället. Stängt lördagar och söndagar.

Alefors trädgård.

1vykort-ahleforswebb

Vykort stämplat 1911.  En gång syntes detta hus från hela staden och därifrån kunde man se sjön Mjörn. 

Alefors har fått sitt namn av Svante Ahlrot. När hans son Sven ägde stället fanns där under 1830-talet svinhus, bränneri, kölna och ladugård. Alefors första trädgård anlades dock förmodligen i samband med att baptistpastor Teodor Truvé köpte stället av handlare Nils Sandberg 1886. Sommaren 1887 bor han med hustru och 5 barn men därefter används stället förmodligen som ren sommarvistelse. Kvar blir trädgårdsmästare Bror Johansson, Alefors förste trädgårdsmästare. I början på 1900-talet blir Alefors ett sanatorium för lungsjuka och drivs av Betaniastiftelsen. Det höga läget och tillgången till skogspromenader i Hjortmarka var viktiga faktorer i vården.

vy

Vy över Alefors under 1930-talet. En trädgårdsavdelning syns upp till höger på bilden. Detta var ingen kommersiell handelsträdgård utan fungerade som självhushåll för konvalescenterna.

2road

Landsvägen från Alefors till Alingsås gick då genom åkermark. Idag ett industriområde där E20 passerar.
Foto ur ett privat album.

På 1930-talet fanns en av Sveriges få kvinnliga trädgårdsmästare på Alefors. Hon hette Edith Bussler och fick sin utbildning vid Nääs och sedan vid Adelsnäs trädgårdsskola under Rudolf Abelins ledning. Hon var därefter lärare vid Fredrika-Bremerförbundets fruktodlingsskola Apelryd i Båstad och vid Alnarps trädskola. Hon gav ut ”Hemträdgården” samt medarbetade i ”Handbok i trädgårdsodling”.

Hennes trädgård på Alefors bestod av 1 växthus och 40 bänkfönster som under en säsong gav 600 kg tomater, 200 kg gurkor, 75 kg meloner, 300 chrysanthemer och 1200 blomsterlökar. På friland odlades förutom köksväxter 2000 plantor jordgubbar, 500 hallonbuskar, 70 fruktträd och 2000 kvm blommor.

 

Ett privat fotoalbum berättar något om livet och trädgården under 1920- och 1930-talen.

edith

Trädgårdsmästare Edith Bussler. Född 1887 i Haga, Göteborg. Innan Alefors var hon trädgårdsmästare i Tun, Ölvingstorp och Axelfors.

bil

Kanske hälsar dessa barn på någon sjuk förälder?

drivbankar

Drivbänkarna där melonerna odlades.

spring

Vårbruk. Nu ska maskrosorna bort.

bro1

greenhouse1

Växthuset låg i lä vid skogen och i full sol.

spalje

Spalje med rosor.

solur

En grusad gång längs perennerna ledde mot soluret.

tradgarden

Trädgården 2014. Citronäpple är ett av de fåtal fruktträd som finns kvar av Ediths fruktträdgård.

ruinen

Rester av det gamla växthuset.

1947 såldes Alefors till Göteborgs stad och är idag en behandlingshem vid alkohol- och drogproblem.

Alströmers trädgård.

1774 besöker en yngling vid namn Carl Bäck Alingsås. Hans far var Abraham Bäck, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien, en gång livläkare åt Fredrik I och ansvarig för landets sjukvård. Sonen Carl skulle få en ståndsmässig utbildning. En av Linnés studenter blev hans lärare och undervisningen skedde under resor runt om i riket där naturalhistoria var huvudintresset. Platserna som besöktes tillhörde de intressantaste i riket och en av platserna som besöktes var Alingsås. Besöket i oktober 1774 finns beskrivet i den resejournal som finns bevarad i Uppsala Universitetsbibliotek. Här får vi veta en del av de böcker som fanns i Alströmers stora bibliotek och vilka växter som växte i Alströmers egen trädgård. Besöket varade endast en dag och hösten hade gjort det svårt att artbestämma växter som inte hade tydliga frukter.

dagbok

Detalj ur resejournalen. Tillhör Uppsala Universitetsbibliotek. Ihreska handskriftsamlingen.

Klockan 2 ankommo vi till Alingsås som är den enda stad i riket som ej någon tull erlägger. Denna stad har inga stenlagda gator förutom här och där kan ett stycke vara stenlagt. Husen äro alla av träd uppbyggda och några rätt vackra som Alströmers hus. Här i staden träffade vi den buttre doctor Fagraeus som visade oss först sitt eget bibliotek bestående av utvalda medicinska böcker sedan några nyligen inbundna som hörde till Alströmers bibliotek såsom verk av Dilenius, Carl von Linné; Hortus Cliftortianus, G. E. Rumphius; Herbarium Amboinense, Nikolaus Jacquin, Michel Adansson, Leonard Plukenet, Johannes Burman, Johann König och Albert Seba.

Därefter inspekterade de Alströmers stora bibliotek som rymde 5 stora rum. Här fanns också den naturalhistoriska samlingen som var resans huvudsakliga mål. Här besågs bland annat en insektsamling, ett herbarie, kamel- och tigerskinn samt antika kläder.

Sedan vi sett all denna rika härlighet besågs Alströmers trädgård som anlagts härstädes med stora långa och vackra bersauer av afvenbok och Crataegus oxyacantha. Där emellan woro tobak och potatisväxten planterade i kvarter.

1774

Detalj ur Forsells karta över Alingsås ägor 1774.
Nr 109: Directeuren Wälborne Herr Johan Alströmers Trädgård. 20 kappland. (ca 3000 kvadratmeter)

På gatan utanför woro stora trän på ömse sidor och längs en landsväg låg trädgårdar, ett stort plantage af reseda. Acer och Prunus americana voro det mesta vi sågo här, båda trän hade vuxit till ansenlig höjd.

Trädgården som besöktes var Jonas Alströmers gamla privata trädgård som låg strax utanför kvarteret Alströmer inne i Plantaget (idag delvis rondell). 1774 ägdes den av Johan Alströmer. Crataegus oxyocantha är idag ett ogiltigt namn som stämmer väl med  Crataegus rhipidophylla, spetshagtorn. Så om någon vill ha en trädgård alá Alströmer så är det spetshagtorn och avenbok som gäller.

Prunus americana var en av de arter som Pehr Kalm insamlade från sin Nordamerikanska resa. Han beskrev trädet så här: “Villa Plommon av de Svenske. Växte i myckenhet över alt i skogarna i Norra America. Börjar blomma i Nya Sverige vid d. 25. April. En del av desse amerikanske Plommon överträffa i behagelig smak mycket våra Europaeiska.”

Får man gissa att dessa träd som växte i färggräsplantaget kom från Kalms insamling?

Slutklämmen i resejournalen beskriver kanske stämningen i Alingsås 1774:

Folket tycktes vara egennyttigt och buttert.

Rådman Norinders Mariedal.

 

 

Mariedal-teckning

“Mariedal är ett lantställe, beläget strax söder om Alingsås och mitt emot Bratteberget. Egendomen utgör omkring 20 tunnland odlad mark, men jämte utjorden innehåller den tillsammans 55 tunnland. Trädgården innefattar omkring 3,5 tunnland, har omkring 200 fruktträd, 400 bärbuskar och en mängd drivbänkar. Växthuset innesluter ungefär 1500 växtkrukor. Där finns även dyrbarare växtalster och omkring 300 olika slags växter.”

Teckning och text ur F. W. Nymans outgivna “Från min vandringstid” 1880. Tillhör Alingsås museum.

annonsen

Annons från 1873 i Alingsås Weckoblad. Norinder egentliga försörjning var som grosshandlare i Alingsås. Han hade förstås trädgårdsmästare anställda som sköter trädgården och som även drar upp växter till försäljning. Svante Carlsson hette trädgårdsmästaren och han verkade varit duktig på olika nejlikor.

2013

Mariedal i september 2013. Alingsås stad köper egendomen 1917 och på 1950-talet börjar marken bebyggas med radhus och villor och förvandlas till stadsdelen Mariedal.

 

Tobaksplantaget blir stadspark.

placatPåbud om tobaksodling vid svenska städer.

Tobak odlades i plantaget i över 50 år. Initiativet kom från staten då Alingsås blev uppmanad att upplåta mark för tobaksodling 1724. Detta gällde fler städer och syftet var förstås att minimera importen. Dock tilläts inte bönder att odla tobak annat än för eget bruk. De skulle inte använda dyrbar gödsel på en sådan näring utan endast städer fick odla tobak. 1725 anläggs landets första tobaksplantage i Alingsås. Var detta anläggs är okänt. (Ett äldre tobaksplantage har funnits i kvarteret Trädgården där Alingsås Tidning ligger idag.) Någon gång efter 1730 anläggs ett nytt tobaksplantage på Hönegärdet. Tanken var att detta skulle vara större än det första tobaksplantaget men brist på gödsel gjorde att storleken förblev ungefär densamma. Det skulle med tiden bli mycket lönsamt och producera landets bästa tobak. De första tobaksodlarna var Stephan Staroster och Jacobus van der Pohl innan Anders Sjöberg tar över för lång tid. Han planterar också häckar och träd inne i plantaget som skydd mot oväder. Dessa träd kommer att växa upp till mäktiga alléer under 1800-talet.

Stridbecks_karta_webbDetalj ur Striedbecks karta från 1750. Odlingarna är indelade i kvarter med gångar och tre torkhus. Linné har i sin Västgötaresa beskrivit hur man frösådde i bänkar med pappersfönster och att träd och klippta enebuskar skyddade mot blåst och kyla.

1856Detalj ur Gustaf Ljunggrens “Karta öfver Alingsås med dertill lydande egor” 1856. Kvartersindelningen från tobaksplantagets tid finns fortfarande kvar trots att det är ca 70 år sedan odlingen upphörde. Kuriosa: Under 1830-talet fanns ett bränneri i Plantaget. Delägare var baron Silfverskiöld, fabrikör Kling, kapten Bauer, kakelungsmakare Hammarström och (håll i hatten) prosten Afzelius. Kartan tillhör Alingsås kommunarkiv.

Stadsläkare G. F. Berggren skriver 1896 att Plantaget “för 40 år sedan var den förnämligaste promenadplatsen på stadens område, dertill välvilligt upplåtet äfven af sina första privata ägare efter 1830; fabrikör Kling, rådman Lindqvist och änkefru Sjöcrona. Det bestod av 6 tunnland, indelat i fyrkantiga qvarter som åtskildes från hvarandra af 4–5 fot breda gångvägar med träd å ömse sidor, hvarigenom uppkommo flera alléer både på längden och på tvären. Men på 1860-talet nedhöggos de flesta alléträden där och Plantaget förvandlades, efter en tillvaro af 130 år, till åker och äng.”

haradsekonomiskaDetalj ur häradsekonomiska kartan 1890-97. Här syns en skillnad mot 1856 års karta: Kvartersindelningen är borta och ett stort bevuxet område i Plantaget har försvunnit. Berggrens berättelse stämmer alltså.

Under 1800-talets andra hälft blir det populärt att anlägga stadsparker. Till viss del spelar hälsoaspekten in. Många arbetar i ohälsosamma fabriker. Det är också en tid av spatserande, den tidens sätt att visa upp sig. För kvinnor i borgarklassen var detta en av få accepterade sätt att få lite motion. I Alingsås gick ett populärt promenadstråk från Brunnsparken via Norra Ringgatans allé till Plantaget och vidare till Nolhaga. Endast allén var emellertid öppen för allmänheten även om privata ägare, enligt Berggren, tillät allmänheten tillträde vissa tider. Staden försökte utan att lyckas förvärva Plantaget till stadspark under 1830-talet vilket i så fall skulle ha blivit en av landets första.

Enligt kyrkböckerna flyttar hovrättsrådet Fredrik Järta från Stockholm till Alingsås i november 1865. Kanske vistas han här incognito redan 1862. Det är nämligen året då han köper Plantaget, Sjöbergslyckan söder om detsamma och Borgmästarängen norr om Plantaget invid Säveån. Säljare är löjtnant Carl Pfeiffer som i sin tur förvärvat det av källarmästare Ek året innan. Järta kommer att äga Plantaget i 20 år och när han avlider 1882 testamenterar han Plantaget till staden under villkor att “åtminstone den rymd av nämnda lägenhet, vilken vid min död finnes beväxt med äldre och nyare träd och buskar, skall ordnas och underhållas såsom en allmän park och att därpå ej må uppföras några hus och byggnader utom sådana som kunna vara lämpliga för nyss sagda ändamål”. En formulering som skulle debatteras i över hundra år.

karta-plantaget-1883-004Plan över Järtas Plantage 1883. En nogrann plan med detaljerade planteringar och gångar som skulle förvandla plantaget till en ståndsmässig stadspark. Denna plan är möjligen gjord av trädgårdsmästare Anders Johan Högfeldt. Han var distriktsträdgårdsmästare vid Statens järnvägars plantskola i Alingsås och satt även med i planteringskommitén. Hans namn står som undertecknad till det kostnadsförslag som hörde till ritningen. Det vita partiet är den del som avverkades under 1860-talet. De drivbänkar och växthus som är skissade byggdes aldrig. Att denna plan verkligen genomfördes kan vi senare se på ingenjör Bengtsson plan från 1911 där gångarna är genomförda. Ritningen tillhör Alingsås museum.

matrialierwebbKostnadsberäkningen över träd och buskar. Att endast 38 träd inköptes tyder på att flera av de gamla träden i Plantaget sparades, att däremot så många som 400 buskar inköptes för att planteras i detta äldsta parti tyder på ett annat parkideal än dagens. Tillhör Alingsås museum.

vykort-plantagetwebbVykort stämplat 1905. En av få bilder som hittats från detta tidiga Plantage. Bilden visar den äldre delen av plantaget och husen som skymtar ligger på andra sidan Nolhagagatan. Fotograf Kaleb Torin.

plantaget1911-K.MollerwebbPromenad i Plantaget med örtrika ängar fotograferat av Foto Karin Möller i sann impressionistisk anda.
Tillhör Alingsås Museum.

1910Promenadgången vid Säveån. Denna gångväg finns ännu kvar. Foto Karin Möller ca 1910. Tillhör Alingsås Museum.

snobbrannanNorra Ringgatans allé leder här in i Plantaget.

byggnaderwebbI Plantaget byggdes ett epidemisjukhus 1904 och ett ålderdomshem/fattighus 1907. Epidemisjukhuset är i dag vandrarhem medan ålderdsomshemmet brann ner 1941. Man ansåg då att den delen av Plantaget var tillåten för byggnation. Foto ca 1930 taget från kyrkogårdsmuren. Tillhör Alingsås museum.

bengtsson1911Detalj ur stadsingenjör Bengtssons plan från 1911. 1908 finns ett förslag att den öppna ytan skulle förvandlas till idrottsplats. Stadsfullmäktige avslår dock förslaget och antar istället planteringskommitténs förslag att utöka parken. Enligt planteringskommitténs protokoll planterades 35 lindar och 100 andra träd och buskar i “det nya Plantaget”. Man band då ihop den gamla delen med den nya och skapade en park som skiljer sig från dagens på så sätt att antalet gångar och buskar var fler. Hela idén med detta plantage var att få många promenadgångar och bjuda på överraskningar bakom buskagen.

erikson1930Vykort från 1930-talet. En klippt häck syns kring en rundel och innanför den blomsterrabatter. Ålderdomshemmet/fattighuset syns i bakgrunden.

plantaget30-taletVykort från 1930-talet med långa smala blomsterrabatter.
Denna tid lär ha varit Plantagets storhetstid med många besökare.

vykort2-plantagetwebbVykortsmotiv från 1930-talet. Barrträden har här sin egen avdelning. Huset som skymtar bakom träden är det gamla ålderdomshemmet/fattighuset som låg där lekplatsen är idag.

bjorngardsvillanwebbDet första kaféet i Plantaget kallades Björngårdsvillan och fanns i Plantaget fram till 1940-talet då det ersattes av en modernare servering. Fotot tillhör Alingsås Museum.

musikBjörngårdsvillan låg i den nordvästra delen och under sommarmånaderna bjöds där på musik. Här spelade bla fru Bäckman, Åkeberg och konstnären Peterzén. Annons ur Alingsås Tidning 1938.

1937b1937 upprättade Borås stadsträdgårdsmästare Hugo Lindqvist ett förslag till ny gestaltning av Plantaget. Nu försvinner många av de gångar som anlades under 1900-talets början och en öppen stor koncertplats vänd mot en musikpaviljong skapas. Under krigsåren 1940–45 pågick detta arbete som bla även innefattade en springbrunn och en ny servering. Den öppna ytan som idag är inramad av idegran och perenner härstammar alltså från denna omläggning.

1950webbVykortsmotiv från 1950-talet med det då nyanlagda Plantaget. Under 1960- och 1970-talet bantades budgeten för stadens grönområden. Rosor, häckar, blommor och buskar togs bort i Plantaget som då hade svårt att leva upp till rollen som Stadspark.

1962Vykortsmotiv stämplat 1962. Stenhuggare Linkas fontän uppfördes under 1940-talet och fram till 1984 fanns en musikpaviljong i den delen som under 1750-talet var ett mullbärsplantage.

cactusVykort med gästplantering. En servering i funkisstil ersatte den gamla serveringen under 1940-talet.
Serveringen revs 1979.

nyebroEn del av Plantaget försvinner 1976 när Nyebrogatan kopplas ihop med Västra Ringgatan och Nolhagagatan flyttas in i Plantaget. Som kompensation införlivades då den sk Borgmästarängen i Plantaget. Järta tänkte inte på det där med bilar i sitt testamente. Fotot tillhör Alingsås museum.

bulbsUnder 1990-talet genomfördes en hel del förbättringar och till Linnéjubiléet 2007 gjordes en ny perennaplantering inramad av klippt idegran. Urvalet bestod av växter namngivna av Linné. En fin lökplantering pryder marken under vårarna i Plantaget.

Åmans trädgård i kvarteret Bandvävaren.

För de flesta alingsåsare är Åman känd för det boningshus som revs under 1960-talet trots löfte om bevarande. Namnet finns också kvar efter den tomt, då kallad Kråkebäckslyckan, som hörde till detta hus, idag kallat Åmanska parken. Men under 1800-talet var Åman känt för sitt lilla hotell och den trädgård som hörde till. Skomakare Carl Fredrik Åman flyttade till Alingsås från Göteborg 1860 och drev här ett Järnvägshotell och en av stans bättre krogar. Flera generationer Åman skulle växa upp i kvarteret och Rickard Åman fotograferade trädgården under 1920-talet och har gjort det möjligt att återuppleva delar av den. Hans fotografier tillhör Alingsås museum.

 1873bÅmans hus 1873. Utanför huset gör Södra Ringgatan halt och övergår i en liten torgliknande plats med trädplantering och prydnadsbuskar. Foto ur “Illustrerad handbok för resande…” av Gustaf Thomée. Illustrationen finns i upplagan från 1873. Kungliga biblioteket.

Huset är möjligen byggt av Åman 1871 då man kan läsa följande i Alingsås Weckoblad samma år:annons1871

Aman-1920-tal

Kvarteret Bandvävaren fotograferad från Stadshotellet på 1920-talet.
Kvarteret bestod av fyra tomter varav två var trädgårdar.

verandan846

Trädgårdens storhetstid var under andra halvan av 1800-talet men ännu under 1920-talet hade den
ett romantiskt 1800-tals skimmer över sig.

kvinna286

Flera gamla hästkastanjer fanns inne i gården som delvis var kringbyggd av mindre byggnader. Vitmålade trästaket indelade kvarteret i olika rum. Genom den vackra grinden kom man in i en mer uppvuxen trädgård.

bil665

Alströmerska magasinet syns på andra sidan gatan.

tree667

En av de stora hästkastanjerna blåste omkull 1956.

Aman-1925

Arvid Åman vid rosenrabatt.

fattighusbron

Vykort från tidigt 1950-tal. Åmans kvarter syns på andra sidan Färgeribron. Ett närmast idylliskt hörn av Alingsås. När kvarteret bebyggs under 1960-talet försvinner en av de sista trädgårdarna som prydde staden under 1800-talet.