Hans Christian Pentz ofullbordade flora.

Under 1700-talet levde flera personer i Alingsås som kan kasta nytt ljus över livet i stan. En av dom som har försvunnit ur folkminnet är Hans Christian Pentz.

Han föddes 1738, föräldrarna hade några år innan flyttat från Bayern till Alingsås. I manufakturverkets skola får han Sven Hultén som lärare. En något udda lärare med en egen skolordning kallad Scholae Hulthenianae. I den hade botanik en framträdande roll. “Den ungdom, som dagligen skolan frekventerar, ska öva sig uti botaniken med örters kännedom och plantering.” skriver Hulthén. Kanske präglade detta hans liv.

Pentz var faktor vid manufakturverket och förestod bla manufakturboden. 1768 svär han rådmannens ed då Alingsås åter blir stad. Han är också vissa år riksdagsman. Men på lediga stunder ägnar han sig åt naturvetenskapen och får vänner som Leonard Gyllenhaal, Adam Afzelius, Anders Dahl, Carl Peter Thunberg och Olof Swartz. Han kommer att tillhöra en samling välbärgade män som med pengar och intresse både sponsrar vetenskapliga resor och bygger upp ansenliga naturaliesamlingar. När Olof Swartz förbereder sin resa till västindien besöker han Pentz och tillbringar två veckor hos honom. De samlar lavar och mossor på Pentz ägor på Lindås. Klippklotmossa är ett av fynden, idag rödlistad. Swartz skriver till Carl Linnaeus den yngre och berättar:

Änteligen får jag nämna den glädje och nöje, hvarmed Rådman Pentz mottog de wäxter som Herr Professorn med mig sändt. Aldrig gjör Herr Professorn större välgärning, än ihogkommen så berömvärde älskare af Natural-Historien. Herr Professorn tappar aldrig på det samma, och jag anhåller på det högste om gunstigt minne framdeles för Pentz räkning. Han arbetar nu på dess få lediga stunder, endast på en fulkomlig Flora kring det vackra Alingsås.

Egne förbundne Svartz,

Alingsås den 23. Maj. 1783

Pentz ber om sin vördnad.

Spåtistel insamlad i Alingsås av Hans Christian Pentz. (Copyright Naturhistoriska Riksmuseet.) Kanske resterna av hans påbörjade flora över det vackra Alingsås.
Från arkets baksida:  Pentz senator urbis Alingsåsae. Herb. Alstroemeri 1848.
(Arket ingick i den stora alströmerska donationen till Riksmuseet 1848.)

 

Den minnessten över Carl von Linné i svart porfyr som står i Uppsala domkyrka bekostades av ett stort antal naturvetenskapligt intresserade män, en av dom var Hans Christian Pentz. Vidare bekostade Pentz tillsammans med Carl Peter Thunberg, Adam Afzelius, Leonard Gyllenhaal och Pehr Osbeck botanisten Johan Erik Forsströms resa till Finnmarken och Norrland 1800. (Denne blev sedan präst i Saint Barthélemy).

I Uppsala universitetsbibliotek finns bevarat 57 brev från Pentz till Carl Peter Thunberg. I ett av breven skriver han att han nu hade alla lappländska örterna utom nornan. Här berättas också om turer till hamnen i Göteborg för att hämta samlingar som kom med skeppen från Kina. Pentz hade ett mycket stort herbarium av både köpta ark och egna insamlingar. Dessutom hade han en stor insektssamling och 200 uppstoppade fåglar monterade i lådor.

Vänskapen med Thunberg resulterar i att han får en afrikansk aster uppkallad efter sig; Pentzia.

Nomen impositum in honorem Celebris inter Svecos Historiae Naturalis, imprimis Entomolog & Botan. Cultoris, Dom. Consiliar. Pentz.

Hans Christian Pentz figurerar även i Kungliga vetenskapsakademiens handlingar:

Vallisneria spiralis, Spiral-ört. Växer i Vastergöthland vid Alingsås i en graf, som går igenom Säteriet Nohlhagas ägor. Rådm. Pentz. Blommorna visa sig blott några få dagar, som vid Alingsås inträffat midt i Junii månad. [KVAH 1787 sid. 253]

Erebia megaera. Habitus rarius in Scania; in Westrogothia ad Alingsås, teste Dom. Pentz. [KVAH 1816 sid. 79]

Turaea pubescens. Hon är funnen av Herr Assistenten Fagraeus på öen Hainam ned om China, samt sedermera med flera sällsynta växter lemnad till Herr Rådmannen Hans Christian Pentz´s naturaliesamling i Alingsås. [KVAH 1788 sid. 311]

Ett tiotal växter ur Pentz samling finns på Uppsala Evolutionsmuseum noterat insamlade i Kina. I breven till Thunberg framgår att hans son Christian och Jonas Fagraeus son Johan hade med sig örter från Kina till Alingsås.

Hans Christian Pentz (1738–1803) var gift med
Fredrika Ödmark (1739–1804). De fick barnen:

Christina (1762–1763).

Jean Henrik (1765–1766).

Hedvig (1767–1830).

Fredrika (1768–1770.

Christian (1772–1805) Ostindiefarare. Seglade fyra gånger till Kina. Var 1804 kroppsligt nerbruten och fick förmyndare.

Carl Johan (1774–1808) utbildad i Uppsala under Carl Peter Thunberg. Regementsläkare. Dog i Norge av fältfeber.
Entomolog.

Hans Christian Pentz dog 1803, 65 år gammal. Fem år senare skulle bara dottern finnas kvar. Hon lever dock kvar än i dag men då som namn till Hedvigsberg.

Den som googlar på Hans Christian Pentz får endast ett fåtal träffar. Det krävs en felstavning för att få framgång: Hendrik Christian Pentz är det namn som arkivarien på universitetsbiblioteket skrev ner på mappen till Thunbergsbreven och det namn som ger flest träffar.

Från Nolhaga till Kew Gardens och tillbaka.

Trots att ett flertal har besökt och beskrivit Nolhaga under 1700-talet finns inga berättelser om någon lustpark eller engelsk landskapspark förrän 1785 då lantmätare Forssell nämner den i sin beskrivning över Nolhaga rusthåll. Detta inlägg ska ses som ett försök att hitta en förklaring till när och varför parken anläggs. Anledningen kan vara en resa.

Nolhaga var under Johan Alströmers tid ett mönsterjordbruk där det experimenterades både med djurhållning, sädesslag och arbetarbostäder. 1777 påbörjar Johan sin europeiska resa för att studera olika fabriker och lantgårdar för att se vad som kan anpassas till svenska förhållanden. Han vistas 1777–78 i London där han upptar bekantskapen med Daniel Solander, hans studiekamrat från Uppsala. Denne hade deltagit i James Cooks resa till söderhavet tillsammans med sir Joseph Banks som nu förestår Kews botaniska trädgård. Dessa tre skulle tillbringa mycket tid tillsammans och bla besöka Kew Gardens. Vid den tiden var Kew en stor landskapspark delvis anlagd av Lancelot “Capability” Brown.

I ett brev hem till sin bror Clas skriver Johan om ett besök vid Kew: “Vi besågo både lust- och botaniska trädgårdarne i Kew hvilka begge lära vara de förnämsta i Europa och den botaniska är nu åtminstone den rikaste på växter i världen. 

Alla träd och buskar planterade i genera så att man på ett ställe ser alla sorterna, det ena bredvid det andra, och jag längtar att en gång få se en sådan trädskola hemma.”

Vidare skriver han om trädgårdsmästare James Lee vid Kew att han “aldrig neka varken frö eller specimen av allt vad han har. Jag och Solander talte vid Lee att både för dig och mig kunna få plantor af alla amerikanska träd som tåla svenska climatet.

Resan gick sedan till södra Europa och den som hela resan stod för dokumentationen av maskiner och fabriker i bild var arkitekt Carl Wilhelm Carlberg. Väl hemma skulle Carlberg anlägga en engelsk landskapspark vid Gunnebo och kanske var det då som Johan Alströmer vid hemkomsten 1780 börjar anlägga parken vid Nolhaga. I så fall en av de första i landet och jämnårig med Hagaparken i Stockholm ritad 1781 av Fredrik Magnus Piper.

“Till åker är nu upptaget 36 tunnland vilka äro uti 6 vackra gärden behörigen och väl dikade til breda åkrar och vilka alternera med säd och klöfver.

All den öfvriga marken är upodlad till äng och vackra lustparker.”

“In Summa konsten har med naturen täflat att detta hemman som förr mäst bestod af oduglig kärr och till hvilket knappt var någon praktikabel gångväg nu göra en i alla avseende bland de täckaste lantgårdar hvilken så väl för de ovanligt vackra promenader som för de särskilts nyttige och nöjsamma inrättningar af alla resande ständigt besökas ….”

den 5 marti 1785 Jonas Forssell

IMG_0852 Nolhaga park. Ulrik Thersner (1779–1828). Kungliga Bibliotekets arkiv.

Förströelse.

Om någon är sugen på att se hur Alingsås såg ut 1955–1967 så gå in på http://www.eniro.se. Sök på tex din egen adress och välj sedan i menyn längst upp till höger under sjökort mm: historiska flygfoton.

2014

Själv var jag lite intresserad av hur området kring Jordnära såg ut.

155

Då var det på något underligt sätt mera jordnära än i dag.

 

Engelsmansgårdens astrar.

roadVägen till Engelsmansgården. Foto 2015.

Engelsmansgården är ett av stadens äldre gårdsnamn. Namnet är styrkt åtminstone sedan 1500-talet och någon gång antagligen bebott av en engelsman. Gården var förr belägen i Nolby by (ungefär där Lidl ligger idag) men efter laga skifte 1839 flyttades gården norr om Sävelunds industriområde med mark ner mot Säveån. Nolby upphörde då att vara en sammansatt by och gårdarna flyttades för att få åker, skog och äng närmare gårdarna. Under många år var Engelsmansgården ett torp under Nolhaga och hade som ägare Alströmer, Adelsköld, Lewenhaupt mfl. Under tidigt 1900-tal avsöndrades gården och nya hus med namn som Pettershöjd och Brodal byggdes där. Engelsmansgården var bebodd åtminstone till 1990-talet (en ren gissning) men boningshusen är idag rivna och ersatta av björksly och om några år dras norra länken genom gården. Spår av liv finns dock fortfarande kvar. Här syns rabarber, vinbärsbuskar, påskliljor och under vårarna ett blommande äppelträd men också astrar som vittnar om att en bukett på bordet också var viktigt.

apel

Apel i blom 2015.

astrar

Och som utlovat: astrar.

 

 

 

Per Ulrik Stenbergs trädgård.

 

LVIIIA

Då tar vi sista trädgården (tror jag). Det blir inte vilken trädgård som helst utan en som de flesta av oss har kört rakt igenom.

I augusti 1861 blir häradshövding P U Stenberg ägare till i stort sett all mark mellan Södra Ringgatan och Kullingsberg. På  Ljunggrens karta över Alingsås inägor (tillhör Alingsås kommunarkiv) är den markerad med LVIII. Idag finns bl.a Hemköp, Stures Bowling, en biltvätt, Albano parkering och Alingsås Tidning på denna mark. Långt tidigare var detta ängsmark och tobaksplantage som 1833 säljs till major Johan Grönbom av dåvarande ägaren baron Silfverskiöld. (LVIIIa är Johan Grönboms gamla trädgård som 1861 säljs till Sven Thorstensson.)

Enligt fastebrevet är denna mark 16 tunnland och 28 kappland, alltå mer än 80 tusen kvm och säljare är Aurore Grönbom. Här anlägger Stenberg en trädgård mellan järnvägen och Södra Ringgatan som när den i slutet av 1800-talet delvis bebyggs kallas för Stenbergska Trädgården.

Trots sin storlek och centrala läge finns endast ett fåtal berättelser om denna trädgård.

“Lagmannen över Kullings, Ale och Vättle häraders domsaga P. U. Stenberg var en originell herre, minst av allt dock småstadsoriginal. Egocentrisk ungkarl höll han stor lyxträdgård och gjorde årliga resor till Hamburg och kontinentens bad- och spelorter. När det ryktades att häradshövdingen var ute i sin droska – han gick aldrig, han åkte även inom staden – gjorde sig borgarna gärna oanträffbara.” Bartold Carlsson ur “Skolpojke för 75 år sedan.” Alingsås Tidning 1948.

“Häradshövding P U Stenberg var en originell man. Allt vad han tjänade nedlade han dels på jakt, för vilket han hade jaktmarker i tre härader och hundgårdar med över 50 djur samt dels på en trädgård med en mängd även utländska växter.” Ur Alingsåsjulen 1939. Tillhör Alingsås Föreningsarkiv.

Från en artikel i Alingsås tidning 1967 får vi veta att Stenberg var speciellt intresserad av att dra upp egna potatissorter från frö. Ett 50-tal sorter ska ha funnits, alla egenhändigt namnsatta. Av fruktträd var äpplesorten Nejdel hans favorit. Stenberg skulle också ha sålt fruktträd till herrgårdarna i trakten.

Den enda samtida beskrivningen hittar vi i hans bouppteckning och det är först då som man förstår hur stor denna fruktträdgård var:

3600 äppleträd, 700 plommonträd,
650 päronträd, 15 körsbärsträd, 3000 vinbärsbuskar
och 4000 krusbärsbuskar.

En mycket stor fruktträdgård fanns alltså så nära stadens centrala delar. Lägg till Claes Adelskölds stora fruktodling på Nolhaga så kan det inte råda brist på äpplen i Alingsås vid den tiden. I bouppteckningen framgår också varför borgarna gjorde sig oanträffbara: han lånade pengar av hög och låg och hans skulder uppgick till 112 748 riksdaler medan hans tillgångar endast var 45 569 riksdaler.

Att stimulera folk att anlägga fruktträdgårdar låg på den tiden i landets intresse. 1864–66 skrev Olof Eneroth “Handbok i Svensk Pomologi” med statligt bidrag. Förmodligen fanns den i Stenbergs bibliotek. Vanliga sorter vid den tiden var Gyllenkroks astrakan, Stenkyrke, Hvitt klaräpple, Gul Rickard, Åkerö och Oranie (även kallat Nejdel.) Andra halvan av 1800-talet får anses som äppelodlingens storhetstid. I Alingsås hittar vi exempel på detta i sortimentet vid SJ:s plantskola, Kristineholms trädgård och Adelskiölds fruktträdgård vid Nolhaga men även i de små stadsträdgårdarna planteras fruktträd.

Från 1871 till 1887 avverkades 8 trädgårdsmästare. Den siste var Anders Sjöberg som anlände 1883 från Lomma. Alla bodde dom i kvarteret Spinnaren vid gamla Tingshuset där även häradshövdingen själv bodde.

Korta anställningar för de flesta. Kanske var Stenberg en besvärlig arbetsgivare.
Efter häradshövding Stenbergs död 1887 kommer en del av trädgården att bebyggas. 1890 fanns där fyra bostadshus.

Nr 1 kallad Handelsträdgården bor Anders Sjöberg.
Nr 2 kallad Boktryckerigården bor Johan Wilhelm Michelsen.

Nr 3 Carl Adelsköld
och nr 4 som ägdes av vävlagare Johan Alfred Seander.

michelsenstradgard

Flera av Stenbergs fruktträd återfanns i Michelsens trädgård. Foto ur S M Carlsons bok Alingsåsinteriörer.
Finns på Biblioteket.

h-ek

Detalj ur häradsekonomiska kartan från 1890 visar resterna av Stenbergs trädgård och Grönboms trädgård.
Öster om gamla Göteborgsvägen syns Stadshotellets trädgård och Järnvägsparken.

tree

Del av kvarteret Trädgården fotograferat 2014.

Major Grönboms trädgård.

I hörnet av gamla Göteborgsvägen och Södra Ringgatan fanns förr en trädgård med ett litet trädgårdstorp. Den var anlagd under 1830- eller 1840-talet av major Johan Grönbom. Han var född i Karlskrona 1778 och deltog som 10-årig skeppsgosse i sjökriget mot Ryssland där han blev medaljerad för tapperhet till sjöss under slaget vid Hogland. Till Alingsås kom han 1829 och hade då hunnit med att kriga både mot fransmän och norrmän. I staden blev han snabbt en betrodd man och drev minuthandel. Han bodde vid Stora Torget i det hus där bokhandeln idag ligger.

Trädgården var ursprungligen en del av en större åkermark som han köpt av baron Silfverskiöld 1833. Hans dotter Aurore blev så småningom ägare till trädgården. Ur gåvobrevet: “Förteckning på hwad mine barn tid efter annan bekommit: Till Aurore ….. en af mig anlagd trädgård med en torpbyggnad dertill”.

1856

På Ljunggrens karta från 1856 syns denna trädgård med trädgårdstorp strax invid gamla Göteborgsvägen som då var kantad med alléträd ända till Hedvigsberg. 1861 säljer Aurore trädgården till materialvaktmästare Sven Thorstensson. I köpebrevet får vi veta att den är 1 tunnland och 24 kappland stor. (ca 8000 kvadratmeter).

Thorstensson kommer att behålla fastigheten i 6 år och när han säljer stället till bokhållare Anders Gustaf Svensson från Jonsered står i köpebrevet “stadslägenheten Albano med åbyggnader.” Tydligt är att det nu finns en nybyggd större villa i trädgården med namn Albano. A G Svensson liksom senare ägare kommer att arrendera ut trädgården till olika trädgårdsmästare och det gamla trädgårdstorpet blir trädgårdsmästarbostad.

albano-nymanF W Nyman gjorde 1885 en egen karta över Alingsås (tillhör Alingsås museum) där han ritade in vilka platsen som hade planteringar. Han skiljde också på uthus och boningshus, envånings- och tvåvåningshus, trä och stenhus. Detalj ur hans delvis ofullständiga karta visar Villa Albano och trädgårdsmästarbostaden samt ett uthus i den grönmarkerade trädgården. Vid denna tid bor provinsialläkare Julius Berger vid Albano medan trädgårdstorpet vid gamla Göteborgsvägen fungerar som trädgårdsmästarbostad. Under flera år kallades trädgården för ”Bergerska trädgården” och man hade då glömt bort den gamle majoren.

villaalbano_webbNationalromantik i Alingsås. Villa Albano med veranda vänd mot trädgården. Odaterat foto ur Alingsås museums arkiv. Huset flyttades in i trädgården 1909 för att ge plats åt Trädgårdsgatan (idag en del av Stationsgatan). Då ägdes fastigheten av hotelldirektör Norman. Han uppförde i samband med flytten ett litet torn eller hörnbekröning vid sydöstra gaveln.

albanoidag

Villa Albano 2014 fotograferat från trädgårdssidan. Huset går nu knappt att känna igen men lagningen på stengrunden i gaveln syns även på den gamla bilden. Major Grönboms gamla trädgård hyser idag, förutom Stationsgatan, fem större villor. Det putsade hus med årtalet 1999 på fasaden ligger dock utanför trädgården ungefär där gamla Göteborgsvägen gick.

Övrigt smått och gott som hittats bland alla papper:

A G Svensson uppför en lada 1868 som brinner ner innan den är helt färdig. 4 grisar och 2 baggar klarar sig. Dessa tillhörde trädgårdsmästaren. 14 tunnor potater och 1 tunna morötter tillhörande Svensson brann dock inne.

1877 protesterar Albanos dåvarande ägare Bengt Holmberg mot nya stadsplanen där trädgården kommer att genomskäras av Trädgårdsgatan.

En Bierhalle ska ha funnits i trädgårdsmästarbostaden under någon tid. Här fick ingen spirituosa serveras utan endast vin, porter, maltdrycker och kokt kaffe. Att förtäras på stället. Stängt lördagar och söndagar.

Alefors trädgård.

1vykort-ahleforswebb

Vykort stämplat 1911.  En gång syntes detta hus från hela staden och därifrån kunde man se sjön Mjörn. 

Alefors har fått sitt namn av Svante Ahlrot. När hans son Sven ägde stället fanns där under 1830-talet svinhus, bränneri, kölna och ladugård. Alefors första trädgård anlades dock förmodligen i samband med att baptistpastor Teodor Truvé köpte stället av handlare Nils Sandberg 1886. Sommaren 1887 bor han med hustru och 5 barn men därefter används stället förmodligen som ren sommarvistelse. Kvar blir trädgårdsmästare Bror Johansson, Alefors förste trädgårdsmästare. I början på 1900-talet blir Alefors ett sanatorium för lungsjuka och drivs av Betaniastiftelsen. Det höga läget och tillgången till skogspromenader i Hjortmarka var viktiga faktorer i vården.

vy

Vy över Alefors under 1930-talet. En trädgårdsavdelning syns upp till höger på bilden. Detta var ingen kommersiell handelsträdgård utan fungerade som självhushåll för konvalescenterna.

2road

Landsvägen från Alefors till Alingsås gick då genom åkermark. Idag ett industriområde där E20 passerar.
Foto ur ett privat album.

På 1930-talet fanns en av Sveriges få kvinnliga trädgårdsmästare på Alefors. Hon hette Edith Bussler och fick sin utbildning vid Nääs och sedan vid Adelsnäs trädgårdsskola under Rudolf Abelins ledning. Hon var därefter lärare vid Fredrika-Bremerförbundets fruktodlingsskola Apelryd i Båstad och vid Alnarps trädskola. Hon gav ut ”Hemträdgården” samt medarbetade i ”Handbok i trädgårdsodling”.

Hennes trädgård på Alefors bestod av 1 växthus och 40 bänkfönster som under en säsong gav 600 kg tomater, 200 kg gurkor, 75 kg meloner, 300 chrysanthemer och 1200 blomsterlökar. På friland odlades förutom köksväxter 2000 plantor jordgubbar, 500 hallonbuskar, 70 fruktträd och 2000 kvm blommor.

 

Ett privat fotoalbum berättar något om livet och trädgården under 1920- och 1930-talen.

edith

Trädgårdsmästare Edith Bussler. Född 1887 i Haga, Göteborg. Innan Alefors var hon trädgårdsmästare i Tun, Ölvingstorp och Axelfors.

bil

Kanske hälsar dessa barn på någon sjuk förälder?

drivbankar

Drivbänkarna där melonerna odlades.

spring

Vårbruk. Nu ska maskrosorna bort.

bro1

greenhouse1

Växthuset låg i lä vid skogen och i full sol.

spalje

Spalje med rosor.

solur

En grusad gång längs perennerna ledde mot soluret.

tradgarden

Trädgården 2014. Citronäpple är ett av de fåtal fruktträd som finns kvar av Ediths fruktträdgård.

ruinen

Rester av det gamla växthuset.

1947 såldes Alefors till Göteborgs stad och är idag en behandlingshem vid alkohol- och drogproblem.

Alströmers trädgård.

1774 besöker en yngling vid namn Carl Bäck Alingsås. Hans far var Abraham Bäck, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien, en gång livläkare åt Fredrik I och ansvarig för landets sjukvård. Sonen Carl skulle få en ståndsmässig utbildning. En av Linnés studenter blev hans lärare och undervisningen skedde under resor runt om i riket där naturalhistoria var huvudintresset. Platserna som besöktes tillhörde de intressantaste i riket och en av platserna som besöktes var Alingsås. Besöket i oktober 1774 finns beskrivet i den resejournal som finns bevarad i Uppsala Universitetsbibliotek. Här får vi veta en del av de böcker som fanns i Alströmers stora bibliotek och vilka växter som växte i Alströmers egen trädgård. Besöket varade endast en dag och hösten hade gjort det svårt att artbestämma växter som inte hade tydliga frukter.

dagbok

Detalj ur resejournalen. Tillhör Uppsala Universitetsbibliotek. Ihreska handskriftsamlingen.

Klockan 2 ankommo vi till Alingsås som är den enda stad i riket som ej någon tull erlägger. Denna stad har inga stenlagda gator förutom här och där kan ett stycke vara stenlagt. Husen äro alla av träd uppbyggda och några rätt vackra som Alströmers hus. Här i staden träffade vi den buttre doctor Fagraeus som visade oss först sitt eget bibliotek bestående av utvalda medicinska böcker sedan några nyligen inbundna som hörde till Alströmers bibliotek såsom verk av Dilenius, Carl von Linné; Hortus Cliftortianus, G. E. Rumphius; Herbarium Amboinense, Nikolaus Jacquin, Michel Adansson, Leonard Plukenet, Johannes Burman, Johann König och Albert Seba.

Därefter inspekterade de Alströmers stora bibliotek som rymde 5 stora rum. Här fanns också den naturalhistoriska samlingen som var resans huvudsakliga mål. Här besågs bland annat en insektsamling, ett herbarie, kamel- och tigerskinn samt antika kläder.

Sedan vi sett all denna rika härlighet besågs Alströmers trädgård som anlagts härstädes med stora långa och vackra bersauer av afvenbok och Crataegus oxyacantha. Där emellan woro tobak och potatisväxten planterade i kvarter.

1774

Detalj ur Forsells karta över Alingsås ägor 1774.
Nr 109: Directeuren Wälborne Herr Johan Alströmers Trädgård. 20 kappland. (ca 3000 kvadratmeter)

På gatan utanför woro stora trän på ömse sidor och längs en landsväg låg trädgårdar, ett stort plantage af reseda. Acer och Prunus americana voro det mesta vi sågo här, båda trän hade vuxit till ansenlig höjd.

Trädgården som besöktes var Jonas Alströmers gamla privata trädgård som låg strax utanför kvarteret Alströmer inne i Plantaget (idag delvis rondell). 1774 ägdes den av Johan Alströmer. Crataegus oxyocantha är idag ett ogiltigt namn som stämmer väl med  Crataegus rhipidophylla, spetshagtorn. Så om någon vill ha en trädgård alá Alströmer så är det spetshagtorn och avenbok som gäller.

Prunus americana var en av de arter som Pehr Kalm insamlade från sin Nordamerikanska resa. Han beskrev trädet så här: “Villa Plommon av de Svenske. Växte i myckenhet över alt i skogarna i Norra America. Börjar blomma i Nya Sverige vid d. 25. April. En del av desse amerikanske Plommon överträffa i behagelig smak mycket våra Europaeiska.”

Får man gissa att dessa träd som växte i färggräsplantaget kom från Kalms insamling?

Slutklämmen i resejournalen beskriver kanske stämningen i Alingsås 1774:

Folket tycktes vara egennyttigt och buttert.

Rådman Norinders Mariedal.

 

 

Mariedal-teckning

“Mariedal är ett lantställe, beläget strax söder om Alingsås och mitt emot Bratteberget. Egendomen utgör omkring 20 tunnland odlad mark, men jämte utjorden innehåller den tillsammans 55 tunnland. Trädgården innefattar omkring 3,5 tunnland, har omkring 200 fruktträd, 400 bärbuskar och en mängd drivbänkar. Växthuset innesluter ungefär 1500 växtkrukor. Där finns även dyrbarare växtalster och omkring 300 olika slags växter.”

Teckning och text ur F. W. Nymans outgivna “Från min vandringstid” 1880. Tillhör Alingsås museum.

annonsen

Annons från 1873 i Alingsås Weckoblad. Norinder egentliga försörjning var som grosshandlare i Alingsås. Han hade förstås trädgårdsmästare anställda som sköter trädgården och som även drar upp växter till försäljning. Svante Carlsson hette trädgårdsmästaren och han verkade varit duktig på olika nejlikor.

2013

Mariedal i september 2013. Alingsås stad köper egendomen 1917 och på 1950-talet börjar marken bebyggas med radhus och villor och förvandlas till stadsdelen Mariedal.